Vara molnet

Kjolen, mörkröd och fylld med beigea blommor. T-shirten, tight och livsväckande orange. I håret pärlor av trä och på näsan syns svarta små prickar. Kroppen, som ett moln under himlen, gömmandes under ett träd. Som ett sätt att säga att den inte vill vara med, inte nu. Pianointrot fångar öronen mjukt och ansvarsfullt, leker med sömnen. Drömmarna om något annat, något nytt, något inte lika ensamt; jagar efter hopp. Men finner inget mer än väntan och tålamod. "Snart kommer du inte längre vara här, håll ut"  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0